Manuell hantering i Sverige: riskbedömning och belastningsergonomi

En låda kan vara lätt att hantera på en rymlig arbetsyta och besvärlig att flytta från golvet i en trång passage. Därför behöver manuell hantering bedömas i sitt sammanhang. Föremålets vikt är en del av bilden; grepp, avstånd, upprepning och arbetets organisation kan också spela stor roll.

I svensk arbetsmiljövägledning omfattar manuell hantering bland annat att lyfta, bära, skjuta och dra föremål, personer eller djur med hjälp av kroppen. Belastningsergonomiska regler finns i 6 kap. AFS 2023:10. [1] [3]

Börja med arbetsmomentet

Beskriv vad som händer från början till slut. Var hämtas föremålet? Hur förflyttas det? Var lämnas det? Ta med momenten före och efter själva lyftet, till exempel att lossa emballage eller föra en vagn genom en dörr.

Låt dem som utför arbetet berätta när uppgiften är svår. Fråga även om skillnader mellan leveranser, skift och arbetsplatser. Underlaget blir mer användbart när det fångar variationen i vardagen än när det bara beskriver en idealisk situation.

Vilka förhållanden behöver undersökas?

Arbetsmiljöverket lyfter bland annat fram arbetets utformning, utrymme, arbetsställningar och möjligheten att ersätta manuella lyft med utrustning eller rullande hantering. Arbetsgivaren behöver ha tillgång till kunskaper för att bedöma och informera om belastningsrisker. [1] [2]

Följande frågor är ett redaktionellt stöd för samtalet, inte en komplett bedömningsmetod.

Välj åtgärder innan ni väljer kurs

Undersök först om hanteringen kan tas bort eller förändras. En annan placering av varor, ett lämpligt hjälpmedel eller en ändrad leverans kan påverka belastningen vid källan. Utbildning behöver därefter stödja det arbetssätt som verksamheten har ordnat.

Om personalen lär sig använda en vagn men vagnen inte går in i hissen återstår ett praktiskt problem. Om tunga artiklar lagras där hjälpmedlet inte når behöver även lagringen ses över. Be därför den som föreslår en åtgärd förklara hur den ska fungera under hela arbetsmomentet.

Vad behöver personalen lära sig?

Utbildningen kan ge förståelse för belastningsrisker, hur svårigheter uppmärksammas och när en uppgift behöver bedömas på nytt. Arbetsplatsens genomgång behöver sedan knyta kunskapen till föremål, hjälpmedel och rutiner som används i arbetet. [2]

Be personalen beskriva hur hjälp kan begäras och vilka uppgifter som kräver ytterligare instruktion. Praktisk träning behöver vara lämplig för uppgiften och personens förutsättningar. En generell film kan ge bakgrundskunskap, medan en specifik arbetsuppgift kan kräva handledning på plats.

Vid personförflyttningar inom vård och omsorg behövs en bedömning som tar hänsyn till personen, situationen och aktuella hjälpmedel. Den här guiden ger ingen metod för patientförflyttning. Planera sådant arbete med rätt kompetens och verksamhetens rutiner.

Varför en viktgräns inte besvarar hela frågan

Att fråga ”hur många kilo får jag lyfta?” är förståeligt, men svaret behöver ta hänsyn till mer än vikten. Ett enstaka föremål nära kroppen och samma föremål upprepat på långt avstånd innebär olika arbetsförhållanden. Använd inte en lös siffra från en kurs som ett generellt klartecken för ett arbetsmoment.

Be den som gör bedömningen förklara vilka förutsättningar som ligger bakom slutsatsen. Då blir det tydligare när en förändring, exempelvis större förpackningar eller fler repetitioner, behöver bedömas igen.

Exempel: köket får en annan typ av leverans

I ett illustrativt exempel byter ett kök leverantör. Varorna kommer nu i större förpackningar och måste passera en annan ingång. Arbetsgivaren undersöker förflyttningen med berörd personal. Leveransupplägg, förvaring och tillgängliga hjälpmedel gås igenom innan den nya hanteringen blir rutin.

Den lokala instruktionen uppdateras när ett fungerande arbetssätt har bestämts. Vid uppföljningen får personalen visa var svårigheter fortfarande uppstår. Exemplet är en planeringssituation, inte ett råd om att en viss förpackning eller metod alltid är säker.

Checklista för en genomgång av hanteringen

• Följ hela förflyttningen från hämtning till avlämning.
• Fråga personalen om variationer mellan olika pass.
• Undersök föremål, grepp, utrymme, underlag och upprepning.
• Bedöm möjligheten att undvika eller ändra hanteringen.
• Kontrollera att hjälpmedel fungerar längs hela vägen.
• Planera relevanta kunskaper och praktisk instruktion.
• Dokumentera riskbedömning och beslutade åtgärder.
• Följ upp resultatet och ta in sakkunnig hjälp vid behov.

Vanliga frågor